Sverige ska ställa om
Sverige ska nå klimatmålet om nettonollutsläpp 2045.
Sveriges samlade utsläpp av växthusgaser - 48 Mton 2021
Transporter
Industrier
Övrigt
Industrin och transporterna står för två tredjedelar av Sveriges territoriella utsläpp – här ska fokus ligga.
Sverige når inte klimatmålen
Ju mer vi försummar klimatet idag, desto större insatser krävs imorgon.
Utsläppen minskar för långsamt och takten avtar
Årlig minskning av utsläppen, snittvärde för perioden
-2,4%
2006-2014
(Alliansregering)
(Alliansregering)
-1,6%
2014-2021
(S-regering)
(S-regering)
S-regeringen satsar mer och mer klimatpengar i budgeten – men det ger inte resultat.
Regeringens klimatpolitik har misslyckats
Regeringens klimatpolitik får hård kritik av experterna
I samtliga årsrapporter har Klimatpolitiska rådet levererat svidande kritik mot regeringens klimatpolitik:
2019
Regeringens klimathandlingsplan uppfyller inte lagens krav – effektbeskrivningar och tidplaner saknas.
2020
Utsläppsminskningarna har bromsat in när de behöver accelerera.
2021
Den beslutade politiken är inte tillräcklig för att nå klimatmålen.
2022
Nästa klimatpolitiska handlingsplan behöver vara en plan för acceleration med utsläppsminskningar i närtid och strategiska insatser som skapar förutsättningar för fortsatt minskade utsläpp.
Förutsättningarna för lyckad omställning minskar med regeringens politik
Klimatpolitiska rådet anger tre specifika utmaningar som framstår som viktiga att hantera:
1
Regeringen har avvecklat fossilfri elproduktion.
Elsystemet behöver utvecklas så att elektrifiering kan ersätta fossil energi och fossilberoende industriprocesser.
Regeringen har avvecklat fossilfri elproduktion.
2
Regeringen har drivit förslag för att minska det svenska skogsbruket.
Efterfrågan på biobränslen och biobaserade material ökar samtidigt som hållbart producerad biomassa är en begränsad resurs.
Regeringen har drivit förslag för att minska det svenska skogsbruket.
3
Regeringens egen utredning föreslår bl. a. tidsbegränsade tillstånd, som ökar osäkerheten.
Långa och oförutsägbara tillståndsprocesser kan bromsa investeringar som är viktiga för klimatomställningen.
Regeringens egen utredning föreslår bl. a. tidsbegränsade tillstånd, som ökar osäkerheten.
S-regeringens politik utgör ett hot mot framför allt industrins omställning.
Centrala reformer är dyra och ger liten klimatnytta
Klimatklivet (2015)
7 miljarder kr till ca 3600 projekt 2015 - mars 2021
Riksrevisionen:
Höga administrationskostnader, hög kostnad för utsläppsminskningar (för vissa åtgärder)
Flygskatten (2018)
- Beskattar flygstolen men inte utsläppen
- Verkningslöst inom EU ETS – när svenska flygbolag släpper ut mindre kan andra europeiska flygbolag släppa ut mer
Bonus-malus (2018)
7,4 miljarder kr för 2022
Riksrevisionen:
Låg kostnadseffektivitet, ojämn fördelning av kostnader över landet
Energimyndigheten:
Osäkra effekter på nybilsförsäljning och utsläppsminskning
Konjunkturinstitutet:
Inte långsiktigt hållbart.
Ständiga ändringar och medel som tar slut.
Höghastighetståg (framtida)
- 230-400 mdkr (regeringens egen bedömning samt Stockholms handelskammares)
- Höga utsläpp i byggskedet
- Klimatneutralitet först efter 2045 i de flesta scenarier
Stängda reaktorer har lett till kraftiga utsläppsökningar
8
miljoner ton
Över 30% mer än den utsläppsminskning som skedde de två gångna mandatperioderna
Stängningen av Ringhals 1 och 2 beräknas enligt Konjunkturinstitutet leda till att utsläppen i EU ökar med 8 miljoner ton.
2021
2011-2020
År 2021 förbrukade Karlshamnsverket mer olja än de föregående tio åren tillsammans. Det första halvåret 2022 har det producerat mer el än motsvarande period förra året.
Dyrt och fel fokus i transportsektorns omställning
En misskött reduktionsplikt har lett till omfattande kostnader
- Regeringen underskattade kostnaderna för inblandningen
- Inga åtgärder har vidtagits för att öka produktionen av biodrivmedel
- Regeringen har motarbetat svenskt skogsbruk och därmed minskat möjligheterna till produktion
Samtidigt stöttas inte elektrifieringen av transporterna
- Regeringen underskattade kostnaderna för inblandningen
- Alltför långsam utbyggnad av laddinfrastrukturen – idag går det 20 elbilar per ladduttag, upp från 6 per uttag för fem år sedan
- Nedmontering av elsystemet med elbrist och höga priser som följd
Industrins omställning riskerar att stanna av
Regeringens politik är full av motsägelser
Regeringen vill ha fossilfri el,
men lägger ner kärnkraften.
Regeringen vill ha elbilar,
men bygger knappt ut laddinfrastrukturen.
Regeringen vill elektrifiera industrin,
men inte bygga ut elnäten.
Regeringen vill ha batterier,
men inte bryta mineraler.
Regeringen vill ha biodrivmedel,
men inte bruka skogen.
Dela denna sida på sociala medier